.

My throat is killing me. Det känns som femtio knivar som vrider runt i strupen varje gång jag sväljer nånting. Att svälja klunk vatten är en bedrift. Men jag överlever! Jag är inte sjuk på nåt annat sätt *peppar, peppar* Fasst jag får egentligen skylla mig själv eftersom att jag är för snål för att köpa en halsduk plus att jag går runt och sjunger hela tiden.


(jag ville ja en bild med, så den här fick vara med. ) 

Idag var jag på mitt första Skrika-rep. Det är stört hur bra de flesta estettreor på risbergska är. Det var skojjjjj!

Nu: MY god. Linnea på idol. Anthony and the Johnsons. Säger bara det! Om inte hon går vidare så är det nåt fel

Ikväll blev dagen bra! Jag har sett halva Fight Club (det går helt enkelt inte att se en hel film på en vardag, det tar för lång tid), jag har skrivit lite om Håkan och gänget, nu är det Idol, snart ska jag äta världens godaste mat (pasta med champinjoner) och så har jag hämtat ut mina ÄLSKLINGAR!!


nu är dom äntligen mina

Är precis hemkommen från manifestation mot SD på Våghustorget.

Tidigare idag hade jag min första lektion i matte tillsammans med Henry och Emma. UNDERBART!! Älskar att jag inte behöver ha min förra lärare och jag älskar att jag har fått en enklare bok så att man faktiskt förstår vad man ska göra!

Sara fyller år idaaaaag!!!! det firar vi med en awesome bild på henne :D Jag vet att hon inte gillar att man tar kort på henne / lägger upp bilder på henne, men kom igen! Du är snygg och du fyller år :D


hihi PUSS

Jag är fruktansvärt trött. Det har jag varit i snart en vecka. Det känns som att min hjärna och kropp försöker ta igen all förlorad sömn genom åren på så kort tid som möjligt. Ju mer jag sover, ju tröttare blir jag! Hade inte ens fantasi nog att komma på en bra text till rubriken. Det suger.

Idag var det kö in till Bra & Begagnat. Odd.

Öch på fredag ska det firas! Sara är bland de sista att fylla år och vi ska först på middag i Kumla och sen ut till Frimis. KALAS! :D

Veckan har gått stört fort igen! :O Hur ska detta sluta? Det känns som att det nyss var helg.. för typ två veckor sen! Snart sitter jag väll på ålderdomshemmet..
Idag skulle jag jämföra Miljöpartiets och Vänsterpartiets miljöpolitik. Miljöfrågan är ju helt klart större i Mp, men jag tycker dock att V har bättre förslag på grön utveckling! Köttskatt tillexempel. Sen var det skolval! Och skolfoto. (Varför se glad ut när man kan vara sur?)

Och jag smälter när jag ser den här killen! Ni håller med, det vet jag.

Idag hade vi partidebatt i skolan. Det var intressant. Speciellt att se folks reaktioner på vissa saker som sades.

Det bästa var hur många applåder Vänsterpartiet fick!!

Det sämsta var hur många som sa "jävla idiot" till vänsterpartiets talesman. Och tjejerna som satt bakom mig som hade helt störda åsikter. Idioter.

Sverigedemokraterna var ju inte askalas heller.. Kolla på deras valfilm så kanske ni förstår vad många frågor handlade om.

(Angående rubriken.... ja, jag gillar Eminem?)

Jag är trött och förskyld och missnöjd. Har inga pengar samtidigt som jag inte har någon mat hemma (mamma och sandra är borta så jag får klara mig själv). Lite emo helt enkelt.

Håkan Hellströms nya låtar är iallafall bra.

Jag gillar engångskameror. Är nog den bästa kameran i världen. hehe.

Jag har gått på promenad med Frida. Jag tycker om henne.

Men jag har tappat bort min engångskamera.. och så är jag ledsen. Det känns hopplöst. Det mesta känns ganska hopplöst ibland. Typ nu. Jag känner hatet liksom. Och det är inte kul.

Jag saknar tider och platser där jag trivdes. Jag saknar sandra, budak, sparris och lina. Men det kommer jag ju aldrig få uppleva igen. Och jag saknar såklart Leeds. Men det pratar jag för mycket om. Jag vill ha en kram. Närhet skulle vara fint.

älskar den här bilden.. HAHA. så himla fult kort.

underbart

Vi fick en skrivuppgift av våran svenskalärare att skriva om förväntningar. Det var främst menat att man skulle skriva om förväntningarna på vårat sista år på gymnasiet, men det sket jag i. Jag gick lös på hur mycket jag ser fram emot livet! Det verkliga livet. Efter gymnasiet. Jag beskrev det här året som en trång tunnel och på studentdagen så kommer jag äntligen komma ut i luften. För så känns det verkligen!

Det har gått 9 dagar sedan vi åkte till england och 6 dagar sedan vi kom hem. Sjukt. Det känns som att det var jättelänge sen. Nu kollar jag på de få bilder jag lyckas få tag på från konserterna på Leedsfestivalen. Det är så fint!




Nu ska jag strunta i att jag är besviken och ledsen och gå ut och skita i dig.

Efter en nervös och stressande (tåg var försenade) tågresa till Skavsta så mötte jag upp Celine och Amanda och vi kunde påbörja våran resa. På grund av övertrötthet så var flygresan väldigt underhållande med span att kolla på. Himlen var lika vacker som vanligt, det är som en egen liten värld där uppe.



Framme i Gatwick tog vi tåget in till London och St Pancras station. Därefter letade vi efter en liten butik som sålde mat eftersom att vi inte skulle ha råd att köpa nån festivalmat på fredagen plus att vi inte fick någon frukost på hotellet. Det blev jävligt mycket mat inhandlat. hehe.



Hotellet var mysigt och låg precis bredvid Kings Cross. Klockan 04.30 ringde mobilen och det var dags att gå upp till en ny dag. Tåget mot Leeds skulle gå från KC runt sex om jag inte minns fel och vi kom till stationen i god tid. Där försökte vi luska ut vilka som skulle till Leedsfestivalen och inte. Vi gick bakom en snygg kille i hatt och hans kompis på väg till tåget och pratade högt och tydligt om hur snygg den ena killen var och att han var snyggare än sin kompis. Amanda sa att han gick sexigt. Vi visste väll inte att de var svenska och förmodligen hörde varenda ord?



Tåg till Leeds. Äcklig frukost. Ont i magen av nervositet. Kommer fram till Leeds och köper bussbiljetter till festivalen. Hittar hotellet som ser fruktansvärt lyxigt ut. Letar upp skivaffären Crash Records som jag så pinsamt nog kallade "Cash Records" när jag frågade en fin man. aja haha. På vägen dit såg vi världens snyggaste kille. På riktigt! Fontänkillen fick han heta. Och i skivaffären var det också en goding som man lätt kunde vila ögonen på.

Nu spolar jag fram lite... Bussturen var fin. Jag och Amanda satt längst fram så vi kunde se vägen. Busschaffören pratade högt och svor åt människor/bilar längst vägen "FOCKIN' BOLLOCKS!" Framme vid festivalen fick vi våra tygarmband som jag tyckte var grymt snygga (trots spindlarna..).




Vi ställde oss nästan direkt vid Main Stage där alla bra band skulle spela. LÄNGST FRAM fick vi platser. hihi. Det första bandet var The Walkmen. Äldre än jag trodde de skulle vara, sångaren hade en grymt bra röst med stört mycket känsla. Andra bandet började bara 12 freakin' minuter efter dom. The Futureheads vilka jag tyckte var sådär bra.

Vid det laget var det inget tryck whatsoever.
Mystery Jets började spela. Sångaren hade kryckor. Stört koolt band! Basisten var grymt snygg och dom var överlag väldigt bra.
The Gaslight Anthem. No comments.
Modest Mouse. Under förväntningarna men jag kan ändå inte säga att de var dåliga.

Mellan banden spelade dom välkända låtar som publiken sjöng med i och det var väldigt mysig stämning! Sen var det dags för mina älsklingar: The Maccabees!! Åh vad lycklig jag var när de spelade! Orlando var så fin så jag trodde jag skulle dö. Hugo och Felix var snygga. Young Lions, First Love, Love You Better, William Powers, mm. Herregud. Om inte Libertines skulle spela senare så skulle jag lugnt kunna påstå att jag hade kunnat dö lycklig efter den spelningen.



The Cribs var det dags för sen och nu hade trycket kommit! Man kunde nästan känns hur det byggdes upp inför kvällens största band. The Cribs var iallafall kalasbra! Jag och mina skarpa falkögon fick helt plötsligt syn på Pete Doherty på sidan av scenen. Jag utbrister PETE!! och pekar på honom, vilket resulterade i att i stort sett hela publiken vände sig ditåt och mina ytterst brittiska publikgranne sa "Well spotted!!". Jag var nöjd. hehe



Dizzee Rascal. Not my cup of tea.

Sen var det dags för dom. The Libertines!! Av någon anledning så hade publikens tryck förflyttat oss från höger sida till vänster sida. De startade med Horrorshow och hela publiken var galen! Sedan hände det som inte fick hända som ni kan läsa om här. Efter den händelsen var jag i någon form av chock, men jag försökte koncentrera mig på låtarna och sjunga med och hoppa (det senaste var inte så lätt eftersom att jag knappt kunde röra armen). Det var underbart att se Gary, John, Carl och Pete tillsammans! overkligt.



Sista bandet var Arcade Fire men vi såg bara hälften typ på grund av den fruktansvärda kylan.

Kvällsmat på McDonalds tillsammans med snygga män som busvisslade. JAG GILLAR SÅNT (när det kommer från rätt person).

På lördagen gick vi(jag) upp lika tidigt som på fredagen och sen när de andra också hade vaknat så fick vi skynda oss till tågstationen. Där träffade vi svenskarna som jag hade stått bredvid på festivalen och snackat lite med. Trevligt.

Tåget var iskallt. Vi satt i närheten av värsta fotbollslaget såg det ut som. Eller kanske inte.. de flesta var ganska gamla och tjocka. Men alla hade likadana tröjor iallafall och så satt dom och drack öl. Mysigt klockan 6 på morgonen...

Framme i london checkade vi in igen och sen begav vi oss mot Camden! Världens mysigaste ställe. Vi shoppade lite och gick runt och glodde på människor. Hittade en fin utställning.



Sen skulle vi åka till Brick Lane för att besöka Rough Trade och Elvira! Här, gott folk, upptäckte jag vad livet går ut på. Säger inte mer än så. Men det var en uppenbarelse och nu vet jag hur jag vill leva mitt liv. Elvira tog oss runt i de fina kvarteren och jag köpte en stört snygg jacka på en second hand affär. Den fick heta "Luke". Amanda och Celine vet varför. Sen åt vi soppa på en buss.

Efter det besökte vi Big Ben och åt på italiensk restaurang.



Söndagen spenderades en hel del i Hyde Park. Det blåste men var väldigt fint. Vi funderade på att hyra varsin häst men så blev det inte. haha. Vi hittade iallafall ingången till Albion <3.  



Primark var en besvikelse men the Disney Store var underbart. lite Topshop och lite mat sen var det raka vägen till hotellet för att hämta väskorna och bege sig hem.
Jag hann dock se världens snyggaste man (se bild) innan jag var tvungen att sätta mig på flyget mot tråkiga sverige.



Natten spenderades i Skavsta och sen var vi tvungna att ta farväl.

Den bästa helgen i mannaminne. Jag vet inte hur nånting jag gör i livet kommer kunna överträffa detta. Underbart är ett ord som har använts flitigt i det här inlägget men det var helt underbart! <3