STUDENTEN

Nu ni. Nu kommer mitt deluxe-inlägg om studentdagen. Så fort jag tänker på studenten så bubblar det i magen och jag upplever obeskrivlig lycka/sorg. Går icke att beskriva! Men nu kör jag.

Jag började dagen 04.20 med att skära upp ananas och duscha. 06.05 hämtade Julia, Julia och Lisa upp mig vid resecentrum och vi styrde ratten mot Frippes hus där klassen samlades för champagnefrukost. Det var bland det mysigaste jag varit med om. Alla skrev så fina meddelanden i varandras hattar och även fasst man hade lovat mamma att bara dricka ett glas champagne så blev det två-tre stycken. Men det gjorde ingenting för lyckoruset tog över alkoholen.






Sedan gick vi till skolan där det var dags för studentfotografering. Efter det samlades vi i klassrummet och gav våra presenter till Micke och Gunnar.




Efter studentlunchen med tal och sång var det dags för stipendieutdelning (galet många sammare fick; Petter, Samuel, Titus, Siri, Unni, Emma). Fett varmt men ändå riktigt fint i aulan.
Sen samlades vi i klassrummet igen, fick våra betyg och sen var det äntligen dags för utspringet!! Galet nervöst (vi var näst sista klassen att springa ut) och härligt! Vi tog sats, sprang upp på gradängerna och skrek "BILEN BIFFEN OCH BOSTADEN!!!". Bland det finaste jag har gjort. Sedan sprang jag bort till min släkt och blev påkastad en massa blommor och gosedjur och grattis!





Den bästa tiden på hela dagen var på flaket! Visst, musiken gick sönder efter 500 meter men det gjorde ingenting för allt var så fruktansvärt bra ändå!







Jag har snygga klasskompisar. (De som känner mig vet nog vem jag syftar på mhm)



Efter lite fler var med flaket var det dags för mottagning hemma hos mig med släkten. Jag fick jättefina presenter, men orkade inte äta någonting så jag gick och sov en timme (haha) innan klassen kom hem till mig för förfekke.







Det var fasen livets förfest! Frimis var också kalaskul! Klockan tre begav vi oss till stadsparken och hängde en stund tills vi åkte hem och sa hejdå till studenten och klassen.



Hejdå livet som studerande, hejdå livets bästa klass, hejdå säkerheten, och hej osäkerheten. It's gonna be a bumpy ride.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0