.

Ett ord som kan representera min sinnesstämning just nu: sliten.

Konsertrepen är krävande.
Vi sjunger på kanske 50% av alla låtar, men när man inte sjunger så måste man sitta sjukt trångt och vänta på sina låtar. Och om ni kommer och kollar så kan ni fokusera på solisterna i första låten, INTE den inhoppande kören...

Det känns förresten jättefint att efter i stort sett varje låt så tänker jag "jaha, skulle jag ha sjungit nu?.."



Antony and the Johnsons får sjunga min godnattvisa.