IF THE WORLD'S AT LARGE, WHY SHOULD I REMAIN?

Vi fick en skrivuppgift av våran svenskalärare att skriva om förväntningar. Det var främst menat att man skulle skriva om förväntningarna på vårat sista år på gymnasiet, men det sket jag i. Jag gick lös på hur mycket jag ser fram emot livet! Det verkliga livet. Efter gymnasiet. Jag beskrev det här året som en trång tunnel och på studentdagen så kommer jag äntligen komma ut i luften. För så känns det verkligen!

Det har gått 9 dagar sedan vi åkte till england och 6 dagar sedan vi kom hem. Sjukt. Det känns som att det var jättelänge sen. Nu kollar jag på de få bilder jag lyckas få tag på från konserterna på Leedsfestivalen. Det är så fint!




Nu ska jag strunta i att jag är besviken och ledsen och gå ut och skita i dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0